Pälsdjur

Livets stora frågor avhandlades över några Slotts Classic igår uppe i Landalabergen, exempel på frågeställningar var: Varför springer hönan när man huggt av den huvudet? Varför är djur med päls mer lättflådda än djur utan päls? Varför ska man skaffa Facebook? Vad är Facebook? Varför har alla Facebook? Varför får jag mail om att folk vill att jag skall skaffa Facebook? När ska folk sluta tjata om Facebook? När ska Anna sluta tjata på mig om att skaffa Facebook? Det är sådant man kan fundera ett tag på. Nu har jag dock slutat.

Sveriges tredje största ö

Det är inte lätt att vara glad när det ösregnar och man sitter och bidar sin tid för att få åka till - Hisingen. Inte för att jag nu som förr avskydde detta ställe (jag överlämnar orerande i ämnet till Mikebikes forna glansdagar). Nu har jag accepterat Hisingen för vad det är och till viss del tagit det till mitt hjärta. Där kan man få se, höra och uppleva saker man aldrig kommer att få göra på andra sidan bron. Och det kan vara både roande och oroande. Nu ska jag åka och jobba på Kville, och det minns jag som glada dagar från förra gången jag gjorde det. Då var det tokiga knarkare som försökte snatta fläskfilé och annat sköj dagarna i ända. Men jag gillar ändå Hisingen. Hisingen är okej.

Sorry killar!

En värmlandsvisit av första klass har gått förbi, dock inte obemärkt. Jag säger bara Camp Royal, bilåkardanser, moderskeppet (en silvrig Volvo S70), rödvinständer 24/7, ja, det roliga tar aldrig slut. Man var lite lätt sliten i söndagseftermiddag vill jag lova. Trots detta slängde vi in en fritidsledare i bagaget och åkte och badade i Åsa. Det var kallt, men inte så kallt som Smörj ville tro, hon kärringade loss as usual. Sedan småpratade jag och Bengan om stadsjeepar samt dess bensinförbrukning och vi gled in på Haga Nygata som i ett lyckorus av hemlagd mat och ergonomiska sovställnigar.

I övrigt går mina Martin Timell ambitioner snart till överdrift om ingen stoppar mig, häromdagen spacklade jag loss på en vägg samt målade den samma, sedan dess har jag varit i princip konstant spackelsugen. Ge mig ett hem, en fullborrad vägg och lite sandpapper bara så ska ni få se på grejer.

Det går rykten på stan om att sommarens sista fest håller på att planeras, och det kommer överträffa allt ni sett, gjort, hört eller kännt det senaste årtiondet (i alla fall sedan midsommar) så håll i hatten, mer info kommer snart...

Hatkunden

Idag har jag jobbat. På jobbet finns det en tant som alltid brukar komma när jag är på som sämst humör, hon är min hatkund. Hon är en riktig kärring, helt dement och hör ingenting. Dessutom är hon otrevlig och mumlar för sig själv hela tiden. Skittant! Dessutom är hon extremt långsam. Hon går så låååångsaaaaaamt så hon nästan står still. Jag blir så jävla sur när jag tänker på henne va. Sedan har jag en till hatkund, hon är ungefär likadan fast har stirrande ögon och skriker hela tiden bara för att hon inte hör något själv, ja men för i helvete DU BEHÖVER VÄL INTE GÖRA MIG DÖV OCKSÅ TANTJÄVEL! Sedan finns det förstås gubbarna, dom är mer tystlåtna men irriterande på grund utav att dom bryr sig om sådana saker som att det fattas 50 öre på pantkvittot (oftast för att dom har slängt in en ogiltig burk) eller att dom har glömt någonting som dom försöker få mig att springa och hämta. Det är inte för inte man blir helt människofientlig av att jobba i en billig mataffär. Jag tror att det hade vart bättre att jobba i en dyr mataffär, där är nog folk inte lika kinkiga och mer glada och skuttar omkring och handlar skitmycket lyxmat för ofantliga överpriser. En sådan butik skulle man jobba i. Fan.

Bottenplan

Svalöv är rätt fint ändå, åtminstonde när solen skiner. När vi åkte dit så spöregnade det och allt var jämngrått. Pratade med en liten tjock sur tant på svalövsbostäder och fick nycklar, lägenheten var över all förväntan. Gröna tapeter men fint ändå. Och uteplats! Sedan gjorde vi stan, vilket innebar att vi gick gatan upp och ner ungefär. Det var mycket nsf-klistermärken, ultima thule tröjor på kids som körde på bakhjulet på sina crossar. Sedan gick solen upp.

Alex berättande en oroande historia om någon bekants bekant som tydligen brukade vara påtänd och springa runt och vifta med yxor i bostadsområdet. Jag ska bo på bottenplan. Typiskt sådant man inte behöver veta.

Telefontrakasserier

Nyss ringde jag till Kungliga Norska Generalkonsulatet och låtsades heta Torbjörn och behöva ett nytt pass. Jag pratade med gäll röst och något som skulle liknas vid norsk brytning. Det var roligt. Emma fattade ingenting och började pladdra på där om personbevis och foton tagna rakt framifrån. MOHAH! Sedan avslöjade jag mig själv med att börja rågarva. Emma tyckte tydligen att jag störde henne... Typiskt människor med sån där arbetsmoral.

Ensamgrillaren

Nere på gården sitter det en kille och ensamgrillar. Det är inte ofta man ser.
Men han har en dator med sig. Han kanske har några kompisar där i. Det där kanske man skulle testa någongång, att grillchatta.

Träffade Sagge idag, vi hängde ut en del. Jag var så irriterad ett tag, men det gick över när jag fick en snus. Har nu insett att jag faktiskt är beroende. Sedan gick vi in i femman och skulle fixa en pappa-födelsedagspresent på Claes Ohlsons, och där luktade det hysteriskt mycket bajs. Det var alltså nästan så att man var tvungen att gå ut. Det var som värst när vi gick förbi Hemköp.

Nu väntar jag på min far, han ska steka kött till mig. Jag kommer att vara helt mathandikappad när jag bor själv igen. Det är tur att man har en far.